ADD

ADD är en form av ADHD Fast utan Hyperaktivitet dvs mer drömmande och utan någon uppenbar yttre aggresivitet. Vilket gör att ADD ofta tar längre tid att se & Uppmärksamma. ADD Kallas numera allt oftare för ADHDPi

Enkelt förklarat är ADD = ADHD utan H! Dvs HyperAktivitet - vilket också kallas för ADHDPI

ADD hamnar ofta i skuggan av ADHD vilket är symtomets huvudnamn  A.D.D = ADHDPI

OUPPMÄRKSAMHET
       (Behöver 6 av 9)

1. misslyckas ofta med att fördela uppmärksamheten mellan detaljer och helhet, eller gör slarvfel i skolarbetet, arbete eller andra aktiviteter
2. ofta har svårt att behålla uppmärksamheten inför uppgifter eller aktiviteter spela
3. Ofta verkar inte lyssna på direkt tilltal
4. Ofta följer inte igenom på instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, sysslor, eller uppgifter på arbetsplatsen (nej om oppositionellt beteende eller inte förstår instruktionerna)
5. ofta svårt att organisera uppgifter och aktiviteter
6. undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter eller aktiviteter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
7. tappar ofta bort saker som behövs för uppgifter eller aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
8. ofta lätt distraherad av yttre stimuli
9. ofta glömsk i dagliga aktiviteter

ADD – Attention Deficit Disorder

Attention Deficit Disorder (ADD) är en av de tre subtyper av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Begreppet har formellt ändrats i 1994 i den nya DSM Diagnostisk och statistisk handbok för mentala störningar, fjärde upplagan (DSM-IV) till "ADHD övervägande ouppmärksam" (ADHD-PI eller ADHD-I), även om termen ADHD är fortfarande i stor utsträckning används. ADD liknar de andra subtyper av ADHD i att den kännetecknas främst av ouppmärksamhet, lätt distraherbarhet, desorganisation, förhalning, och glömska, där det skiljer i letargi - trötthet, och har färre eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet typiska för andra ADHD subtyper. Olika länder har använt olika sätt att diagnostisera ADD. I Storbritannien bygger diagnosen på en ganska smal uppsättning av symptom, och cirka 0,5-1% av barnen tros ha uppmärksamhet eller problem hyperaktivitet. USA använde en mycket bredare definition av begreppet ADHD. Som ett resultat, har upp till 10 % av barnen i USA beskrivits med ADHD. Aktuella uppskattningar tyder på att ADHD finns över hela världen i ungefär 1-5% av befolkningen. Ungefär fem gånger fler pojkar än flickor diagnosen ADHD. Läkemedel inkluderar två klasser av läkemedel, stimulantia och icke-stimulantia. Läkemedel för ADHD är indelade i första linjens läkemedel och andra linjens läkemedel. Första linjens läkemedel inkluderar flera av stimulantia, och tenderar att ha en högre svarsfrekvens och effekt storlek än andra linjens läkemedel. Även medicinering om kan bidra till att förbättra koncentration så botar den inte ADD och symtomen kommer tillbaka när medicineringen avslutas.

Skillnader från andra ADHD subtyper

ADD liknar de andra subtyper av ADHD i att den kännetecknas främst av ouppmärksamhet, lätt distraherbarhet, desorganisation, förhalning, och glömska, där det skiljer i letargi - trötthet, och har färre eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet typiska för andra ADHD subtyper.  I vissa fall kan barn som tycker om att lära sig utveckla en känsla av rädsla när de ställs inför strukturerat eller planerade arbete, särskilt långa eller aktiviteter i grupp som kräver större fokus, även om de verkligen förstår ämnet. Barn med ADD kan löpa större risk för akademiska misslyckanden och att sluta skolan tidigt.  Lärare och föräldrar kan göra felaktiga antaganden om beteenden och attityder till ett barn med ADD och kan ge dem täta och felaktiga negativa feedback signaler (t.ex. "du är oansvarig", "du är omogen", "du är lat", "du inte bryr dig/visa någon ansträngning", "du bara inte försöker", etc.).

De ouppmärksamt barn kan inse på någon nivå att de på något sätt skiljer sig från sina kamrater. Men de är också benägna att acceptera och internalisera den kontinuerliga negativ feedback, vilket skapar en negativ självbild som blir självförstärkande. Om dessa barn gör framsteg i vuxen ålder men fortfarande inte tagit i tu med det obehandlade tillståndet av ADD då kan den underliggande dåliga självkänslan leda till mycket frustrationer och en negativ feedback ring av dålig självkänsla som ofta skapar många och svåra problem med att upprätthålla sunda relationer. Då kan symptomen förstärkas i precis när trycket ökar och leder inte sällan till utveckling av sekundära sjukdomar, inklusive ångest, sexuell promiskuitet, humörstörningar och missbruk. Den som har ADD kortsluter ju inte känslorna som vid ADHD genom att sparka på något eller slå någon, skrika till. Utan skriket i vildmarken når blott inombords.

Det har föreslagits att några av symptomen på ADHD finns i barndomen verkar vara mindre uppenbar i vuxen ålder. Detta beror sannolikt på en vuxen förmåga att göra kognitiva justeringar och utveckla coping färdigheter minimera frekvensen av ouppmärksam eller hyperaktiva beteenden. Däremot de centrala problemen med ADHD inte försvinner med åldern.  Vissa forskare har föreslagit att personer med nedsatt eller mindre öppet hyperaktivitet symptom bör få ADHD-kombinerad diagnos. Hallowell och Ratey (2005) föreslår att manifestationen av hyperaktivitet helt enkelt förändras med tonåren och vuxenlivet, blir en mer allmän rastlöshet eller tendens till fipplande.

I DSM-III tröghet, dåsighet och tendensen dagdrömma togs upp som egenskaper ADHD. Symptomen togs bort från ADHD kriterierna i DSM-IV, för även de med ADD visade sig ha dessa symptom, detta endast skett med frånvaron av hyperaktiva symtom. Dessa tydliga symtom beskrevs som trög kognitivt tempo (SCT).

En meta-analys av 37 studier om kognitiva skillnader mellan de med ADHD-ouppmärksam typ och ADHD-kombinerad typ som finns att "ADHD/C-subtyp utvecklats bättre än ADHD/jag subtyp inom processorhastighet, uppmärksamhet, prestanda IQ, minne och flyt. den ADHD/I subtyp utvecklats bättre än ADHD/C-gruppen om åtgärder för flexibilitet, arbetsminne, visuell/spatial förmåga, motorisk förmåga, och språk. Både ADHD/C och ADHD/I grupperna befanns utföra mer dåligt än kontrollgruppen på åtgärder av hämning, men det var ingen skillnad mellan de två grupperna. Dessutom är de ADHD/C och ADHD/jag subtyper inte skiljer på åtgärder av ihållande uppmärksamhet."

Vill du ha en längre beskrivning hänvisar vi till ADHD och ADD : ADD.

Vissa experter, som Dr Russel Barkley, hävdar att ADD är så annorlunda från de andra ADHD subtyperna att det ska betraktas som en distinkt sjukdom. ADD noteras för den nästan totala avsaknaden av beteendestörningar och sin höga risk fär spänningssökande beteende och dessutom med en högre nivå grund-ångest. Ytterligare forskning behövs för att upptäcka skillnader och likheter mellan alla de med störning i uppmärksamhetsnivåerna.